m l i n d s t r o m

Om man tänker sig att den första stora kärleken är till den som man säger Jag älskar dig till så blir det ju såklart till Åke. Hur vi träffades är för många en liten gåta eftersom jag kommer från Jämtland och han från Dalarna. Men den gemensama nämnaren är Bakvattnet, där både hans och mina föräldar han sina husvagnar stående varje vinter.
Jag minns första gången jag såg Åke, jag och min kompis Emma (hon har stuga där) hade nyss fyllt 18 och skulle åka till hotellet i Åkersjön. Vi stod där och lyssna på de som sjöng karaoke, drack våran cider och kika på folk. Och där vid ett bord i mitten sitter tre grabbar. Och den ena har en vit tröja och är så himla söt. Både jag och Emma tror att de bara är några som är uppe över helgen. Men så fel vi hade, dagen efter så ska jag gå iväg till servicehuset för att tvätta mig och gå på toa. Till toan är det kö så den första jag ser ner jag öppnar dörren till servicehuset är han, killen med den vita tröjan. Han som jag kollat på hela kvällen tidigare och trott att han kommer jag aldrig se igen. Haha, lite smått roligt faktiskt. Senare visar det sig att han bor i husvagen bakom våran. Japp, världen är bra liten.
Vintern efter satt han, Åke då alltså, hans bror Emil, jag och mamma i en snöhög och surra ett par timmar. Varför då? Jo vi har som haft en tradition i några år där uppe att vi har haft fisketävling vid påsken, bara för dom som bor på campingen. Senare på kvällen brukar vi alltid ses allihopa och dricka lite gott och ha trevligt. Den vintern hade jag, min syster och två tjejer till på campingen grävt en stor snösoffa i en av snöhögarna, där hade vi sen tänt med ljus. Riktigt mysigt faktiskt. Så där blev vi kvar, jag och mamma tillsammans med Åke och Emil. Ja de var den vintern de.
Sen kom den tredje vintern. Som vanligt där vid påsk, efter fisketävlingen så var vi alla på campingen uppe i lokalen vid kiosken. Åke och hans bror skulle till hotellet i Åkersjön och eftersom min kompis Sandra jobba där så haka jag på för att träffa henne. Sen gick påskhelgen och vi prata väl på när vi väl sågs på fjället osv... Sen åkte jag hem för att jobba och helgen efter när jag kom upp igen blev de grogg hos Åke och Emil som var ensamma kvar i deras husvagn. Ja och på den vägen är de. SMS och telefon kontakt i typ en månad och sen åkte jag ner och hälsa på och då blev vi tillsammans. Efter nästan fyra månader tog de slut men lite drygt tre-fyra månder senare blev vi tillsammans igen och sen dess har det varit vi. Något jag är väldigt glad för. =D

Ja de var våran histora det. Man blir lika glad och varm i kroppen varje gång man tänker på det. Det bästa med Åke är, förutom att man snart fått 4 helt underbara år tillsammans med han, är att han är så snäll, glad, omtänksam och får mig att skratta. Och han tycker om mig precis som jag, med mina fel och brister, med en rumpa stor som en ladugårdsvägg, sur och tjurig emellanåt. Han får mig att må så bra. Jag älskar dig !! <3

Visst har man haft förhållanden förut, men lekis och lågstadiet känns inte riktigt som att det räknas faktiskt. Och visst tyckte jag om en väldigt mycket under flera år tidigare, dom som känner mig väl vet, men de är inget jag tänker skriva här. Det var en tid som var både upp och ner, med toppar och dalar, men man lär sig mycket om sig själv och om andra.

Det är nått som tillhör det förflutna och nu tänker jag framåt, tillsammans med den som jag håller kär!

Du betyder så mycket!! <3

Åke & jag på hans första Storsjöyra -09